Om man tittar på Björketorpsmonumentet ovanifrån, så ser man att den spetsigaste vinkeln i monumentets triangel pekar ungefärligen i riktning mot Tving.
En noggrannare analys av monumentets geometri i kombination med dess läge på jordytan ger vid handen att också riktningarna mot Sinai berg och Jerusalem pekas ut på ett ganska speciellt sätt av monumentet.
Som den framlidne Peter Caspersson visade ligger Björketorpsmonumentet på breddgraden 360*37/237 (som ungefär är lika med 56 grader, 12 bågminuter och 9 bågsekunder nordlig breddgrad). Talet 37 är också mycket framträdande i björketorpsrunornas gematri. Riktningen mot Sinai ges vid Björketorp av bäringen 146,74 grader, där 146,74 kan skrivas som 73,37*2. Vi får alltså återigen en kombination av talen 2, 3 och 7. Riktningen mot Jerusalem ges vid Björketorp av kvoten 7/9, närmare bestämt är bäringen som pekar mot Jerusalem från Björketorp lika med 180 - arctan(7/9).
Vänder vi oss nu mot Tving, så ser vi att bautastenen i Tving ligger på latituden 56 grader, 18 bågminuter och 9 bågsekunder nord. Den ligger alltså i det närmaste exakt 6 bågminuter norr om Björketorpsmonumentet. Detta är en 3600-del av jordens polära omkrets. Om vi förstorar Björketorpsmonumentets geometri, ser vi att bautastenen i Tving i det närmaste exakt pekas ut av monumentet. Vidare ser man lätt att en av sidorna i den triangeln som pekar ut bautastenen i Tving bl a blir paralell med en linje i den sjuuddiga stjärna som är centrerad i Rödeby (se min tidigare insändare om sjustjärnorna).
Drar man ut linjerna Tving-Rödeby och Björketorp-Nättraby, ser man att dessa linjer strålar samman inte långt från runstenen i Hallarum. Jag vågar påstå att den bautasten som står i Hallarum, söder om Jämjö, är en runsten, trots att runorna på den nu är mycket svaga p.g.a. erosion. Jag kan eventuellt återkomma om detta i en framtida artikel.
|